22:02:09
Offerkofta och ansvar
Nu ni ska jag skriva om något som folk kanske kommer rycka näsan åt, ta åt sej och tänka vad är det här för skitsnack!
Jag är ju en helt vanlig person och ingen retoriker, samhällsvetare eller annat valfritt yrke med gedigen utbildning som kan sätta ord på hur ett folk fungerer, så majoriteten av vad som kommer ur min hjärna kommer tolkas som skitsnack. Vad vet jag, det ÄR kanske rena rapakaljan.
Vi (det samiska folket) måste sluta dra på oss offerkoftan så fort vi får chansen.
Ja, jag är mycket väl medveten om all skit som hänt och händer. Som folk har vi fåt stå ut med mycket skit och kommer få forsätta skyffla dynga en bra tid framöver.
Att vara medveten om historien och samhällsklimatet idag betyder inte att en måste dra fram den stickigaste offerkoftan en kan hitta och förvänta sej att kolonialförtryckaren ska fixa allt med lite cash.
Jag är fullt medveten om skillnaden mellan bidrag och ersättningar och det är inte ersättning för förlorad betesmark (som exempel) jag snackar om här. Det jag pratar om är bidrag för kultur, bidrag till språkutveckling, bidrag för matutveckling mm mm. Självklart är det pengar som behövs och vi "förtjänar" som folkgrupp som till stor del blivit assimilerade men vi kan inte bli beroende på att dessa pengar ska rulla in.
Jag tror vi måste omvärdera hela vårat samhälle att inte bli beroende av vår "förtryckare" och utveckla vår kultur och samhälle efter samisk syn och ramar.
Det suger att språket blev nästan utrotat på grund av skam. Ska vi vänta på mer resurser från kronans sida så fler kan lära sej eftersom vi har rätt till det?
Eller ska vi börja utveckla redan existerande språkforum, ta hjälp av språkbärare som är villiga att bli mentorer, börja använda enkla ord i vardagen, skapa språkbad mm mm?
Det suger att så mycket kunskap gått förlorad och det finns kunskap som kanske försvunnit för evigt men det kan inget kulturbidrag renovera, inga pengar kan sy ihop de revorna som bildats mellan generationer men vi kan ta oss till biblioteket och ta upp en bok, börja släktforska, ta kontakt med en av den äldre generationen, fråga på forum, träffa folk som har mer kunskap. Vänta inte på att ett projekt med statliga pengar ska skedmata en ihoptryckt version av uråldrig kunskap.
Maxida "kingen" Märak, en av mina idoler sa att hon saknade nån som inte vände kappan efter vinden att se upp till när hon var yngre så därför blev hon den själv.
Jag saknade ord som snackade om annat än en romatiserande, exotisk bild på samer eller skitkastning mellan olika politiska sidor. Det är väl en av anledningarna jag skapade den här bloggen.
Cash is king men glöm inte att det inte är en värdegrund som existerat i vår kultur.
Låt inte västerländsk syn eller kronan sätta agendan för hur vi ska bevara och utveckla vår kultur.
Tillåter vi det kommer vår kultur att bli som stenen vid forsen. Bit för bit slipas den ner för att tillslut bli helt slät.
Snälla, bli inte slät.
Buerrie iehkede