Brev av en anonym same

2018-10-01
21:00:37

Uråldrig innovation

 Vad är innovation när det gäller mat?
 
Jag är lite mattokig men inte på det sättet att jag gillar direkt att laga mat.
Däremot vill jag ha bra mat, lagat från grunden med bra råvaror och då åker en på att laga den mesta maten själv. Hämtpizza och frysmat får min kräkreflex att rycka till.
 
Det jag funderar över är hur det kan hyllas och kallas innovation när finrestauranger och kändiskockar använder råvaror, tillagningstekniker och maträtter som funnits och använts i tusentals år?
Samiska kockar borde kalla det de gör för dekoloniasering istället, eller?
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka och tänka här.
För mej är det inte "nytt" tänk för att en använder "samiska" smaker.
 
Men jag är väl inte rätt målgrupp heller egentligen.
Jag är väl som de flesta som röker, torkar, bakar själv. Själv är bäste dräng.
Jag är väl lite för mycket "old school" för att jag ska bli imponerad av grankryddad renfile.
Det är betydligt intressantare att läsa om ursprungsnamn på varje sena och muskel och användningsområde.
 
Ja vad är innovativt när det gäller mat.
Vi här hemma har alltid käkat rökt kött till pannkaka.
Hjortron i glassen.
Olika växter och ris i fisken över elden.
Tagit det vi haft den dagen och lagat det som funkat. Det blir en naturlig blandning av urfolksmat och modern mat när plånboken och förutsättningar för dagen får bestämma menyn.
Kanske är det nöden som skapar innovation.
Eller är det tradition som vägrar släppa taget och ge plats för de moderna smakerna.
Eller är det inte alls innovation utan bara en exotifiering av en av kulturens grundpelar.
 
Skulle samisk mat vara intressant om den inte var samisk?
Skulle det vara lika gott om det var hjort, älg eller rådjur istället för ren?
Om röding inte var fjällröding?
Om souvas bara hette lättrökt?
Om det bara hette mat och inte samisk mat, skulle det vara lika intressant och spännande eller är det det exotiska som kryddar maten?
 
Så många frågor och så lite svar.