23:38:13
Går vi framåt eller bakåt...eller gräver vi en grop
Jag blir ledsen.
Helt enkelt ledsen. När jag var ung (hm, jag räknas ju fortfarande som ung men när jag var yngre) hade jag en stark övertygelse om att allt skulle bli bättre med tiden. Jag skulle vara på gräsrotsnivå och göra skillnad. Jag vägrade tro att sametinget bara var lekstuga, och jag trodde vi som folk skulle känna gemenskap mellan gränserna, och jag trodde vi skulle vara ett enat folk som arbetade mot en förtryckarstat.
Det har inte hänt, inte än iaf och ärligt talat så känns det som vi hamnar längre bort från min önskan.
Det börjar blossa upp ett hat inom vårt samhälle som jag inte tycker är vidare angenäm.
Jag är helt medveten om att det finns renägande samer som inte tycker vi andra är samer. Fel, ja. Tar jag åt mej personligt och börjar se ner på alla renägare? Nej.
Visst kan det vara drygt att många gånger ses renen som det enda i samisk kultur, visst är det nuvarande systemet där staten bestämt att renägare medlem i en sameby har nyttjanderätt på byns betesmarker medans icke renägande står utan trots att de kan ha funnits och brukat en plats i urminnes tider. Det är mycket som är fel men det har börjat manifestera sej i ett hat mot renägare där alla medel verkar vara lagliga för att slå ner "toppen". Grejen är att även om renen i sej inte är den enda grundbulten i vår kultur är den ändå en grundbult och jag personligen bryr mej om dem. Så skulle det vara så att det enda sättet att skydda rennäringen var att låta det nuvarande systemet vara i befintlig form så skulle de gärna få va det för min del. Jag kan betala fiskekort, en kan jaga ändå, allemansrätten är för alla att nyttja, slöjd material går att köpa/hitta eller fråga nån markägare om lov, jag kan tälta på vilken fjällhubb som hälst.
Jag fattar att det känns fel när någon säger att icke renägande samer, ja, inte är samer. Det ÄR fel, men vi kan inte låta en negativ känsla slå rot och bilda ett hat som sår split. Detsamma gäller åt andra hållet också. Det finns en rädsla att det ploppar upp "nysamner" som helt plötsligt kräver att få en renhjord på ett silverfat, att det ska bli sånt hårt tryck att ingen kan leva på ren. Men även där är fel. Att ha nyttjanderätt till sina ursprungsmarker är inte synonymt med att en vill in i rennäringen. Och ingen är väl så dum och tror en får en massa renar gratis.
Jag tror på att vi kan enas som folk, att vi skulle kunna se till att en får nyttjanderätt till sina ursprungsmarker, men då måste hela systemet göras om. Det går inte att bara släppa det fritt. För det är många problem som måste lösas. Tex, de som tvångsförflyttades, vilka marker ska dom ha rätt till, vilka tappade sin mark, blev bestulna och vilka ville inte fortsätta med tex renar, vilket system ska en ha för att undvika överfiskning i sjöar.
Många problem, och i vår moderna tid tror jag inte gammla samiskt system fungerar, och statens system fungerar inte heller (för oss).
Med tanke på vilka problem och utmaningar det är så är det än viktigare att se längre än sårade egon och trampade tår. Inte låta hatet dunkla våra blickar. Det är inte våra egna vi ska bekämpa utan de som skapat detta nervärderande och felgjorda system.
Jag kommer alltid välja mitt folk, min kultur före mina egna önskningar. Utan min kultur, utan mitt folk är jag inte jag.
Det blev en ganska osammanhängande rant. Fråga om något verkar tokigt, eller inte verkar begripligt. Klockan är egentligen alldeles för mycket för att min hjärna ska kunna formulera vettiga meningar.
Jag vill bara avsluta med att säga att jag tror min generation, eller kanske den som är lite yngre växer upp med ett vettigare synsätt. Ett mer förlåtande och inkluderande syn på varandra. Och jag tror de ser möjligheterna och att våra skillnader har styrkor som väger tungt.